Trumman Sportfiske [ HEM ]   [ KONTAKTA OSS ]    [ FISKETIPS ]    [ KUNDVAGN ]

[ BOMBER ]    [ BOOYAH ]    [ CISCO KID ]    [ COTTON CORDELL ]    [ CREEK CHUB ]
[ EXCALIBUR ]    [ HEDDON ]    [ LEF CANDY ]    [ NORTHERN KING ]    [ PURELURE ]
[ REBEL ]    [ SMITHWICK ]    [ SMOLTTI ]    [ SUICK THRILLERS ]    [ SWIM WHIZZ ]


Fjorton tips som gör dig till en bättre gäddfiskare

Av Leif Engström

"Du måste koncentrera dig totalt på varje kast" och "vassa krokar betyder bättre fiskelycka" är några av Leif Engströms raka råd inför kommande gäddfiskesäsong.

1. Koncentrera dig!

Du måste koncentrera dig totalt på varje kast! En verkligt skicklig gäddfiskare försitter aldrig ett tillfälle att kroka en gädda. Lär dig att exakt känna vad som händer med ditt bete varenda ögonblick under hela inspinningen.

Du måste kunna känna skillnaden mellan ett mycket lätt hugg och en liten touche mot en sten eller en tångruska. Själv behandlar jag allt som hugg tills jag vet vad det är. Alla buskar, stenar och även gäddor får ett hårt och blixtsnabbt mothugg.

2. Använd styvt spö och multirulle!

Ett 8-10 fot långt, styvt tvåhandsspö är ett utmärkt instrument vid gäddfiske. En av mina ständiga följeslagare, ett verkligt fiske-proffs, är mycket noga med sin gäddfiskeutrustning. Han använder 0,35 mm, 50 Lbs spectralina i stället för 0,50-0,60 mm homogen nylonlina till sina stora, tunga wobbler.

"Att fiska med nylonlina är som att fiska med gummisnodd", säger han. Han har ett 10 fot (3,1 m) långt, kevlarförstärkt SPORTEX-spö. Från början var det 13 fot (3,6 m), men han kapade ner det för att få ett extra styvt spö till sina jättewobbler.

Under hela inspinningen har han alltid tummen lätt mot spolen på sin Ambassadeur 6500 CS Rocket-rulle. Med tummen på spolen kan han känna varje hugg. Det har ingen betydelse hur lätt hugget är. Det telegraferas ändå från betet genom linan till tummen.

Med det styva spöt kan han lätt känna det minsta lilla nafs på betet. Ett mjukt spö fungerar som en stötdämpare, det absorberar känslan av hugget. Det är därför mycket viktigt att man väljer rätt typ av spö, rulle och lina vid gäddfiske.

3. Gör hårt och blixtsnabbt mothugg!

Det gäller att vara vaken när en gädda tar i. Iaktta linan under hela inspinningen. Gäddan hugger oftast snett bakifrån.

När hugget kommer slackar linan. Nu! I detta ögonblick skall mothugget göras. I nästa ögonblick kan det vara för sent. Gäddan upptäcker omedelbart sitt misstag, tvärbromsar, gapar, utvidgar munhålan med gälöppningarna slutna och pressar snabbt ihop munhålan igen utan att slå ihop käkarna, varvid en kraftig tryckstöt uppstår. På detta sätt spottar gäddan ut ett obehagligt föremål.

Stora gäddor är snabbare än små när det gäller att spotta ut betet. Dessutom tar de wobblern mycket försiktigare.

Är gäddan grov, gör flera hårda mothugg! Vid det första fäster krokarna bara helt lätt. Vid det andra mothugget rycks krokarna in djupare i den hårda gäddkäften. Hullingarna tränger in och gäddan är fast. Lätta därefter litet på slirbromsen och drilla in gäddan.

Försök inte att pressa in en stor gädda till båten, utan trötta ut henne på avstånd. Att sätta hård press på en fullvuxen gädda är det största misstag du kan göra. Hon är så stark att hon med lätthet kan räta ut krokarna, slita av linan eller knäcka spöt. Ge henne en mild men bestämd press under hela drillningen.

Väl trött är hon lätt att få i båten med ett nackgrepp, stor håv eller huggkrok - nackgrepp för de minsta, håv för de större och huggkrok för SAIDA-gäddorna.

4. Kontrollera linan efter varje hugg!

Var alltid mycket noga med att kontrollera den yttersta lindelen så snart du haft en gädda på kroken eller fått ett bottennapp. Har linan skadats måste den givetvis kapas och knytas om före nästa kast. Man bör också kapa av linan en halvmeter längst ut före varje fisketillfälle. Du får inte glömma att den yttersta lindelen och knuten utsätts för en chock vid varje kast.

Gäddan har vassa tänder och tuggmattan i gäddans gom river lätt av en fiskelina. Använd därför alltid ståltafs vid gäddfiske; tunnare tafs vid fiske i klara vatten och grövre vid fiske i grumliga vatten. Men använd aldrig så grov tafs att betets rörelser påverkas eller fördärvas.

5. Fiska inte på måfå!

Den rutinerade fiskaren vet att 95% av fisketekniken ligger i att hitta gäddan. Om han hittar gäddan på en plats så fiskar han av den ordentligt. Sedan ser han sig om efter liknande platser. Hittar han gäddan i en sydvästvänd vik, så fiskar han i nästa sydvästvända vik. Hittar han gäddan runt friliggande grynnor på 6-8 meters djup, så fortsätter han att fiska vid friliggande grynnor på 6-8 meters djup. Kommer han till en plats på morgonen som efter rådande omständigheter borde vara fångstgivande men ingenting händer, då återvänder han dit på eftermiddagen, och då brukar gäddan nästan alltid vara på plats.

6. Uppträd tyst och försiktigt på fiskeplatsen!

Åk aldrig genast in på grunt vatten där du tänker fiska, utan slå av den bullriga bensinmotorn ett bra stycke utanför grynnan eller grundbotten och kasta över platsen från långt håll. Ro sedan in till fiskeplatsen eller ändå bättre kör runt den med en ljudlös, LEF MINN KOTA, elektrisk utombords-motor.

Med LEF MINN KOTA, den elektriska fiskemotorn är det inga problem att hålla båten inom lagom kasthåll till de bästa fiskeplatserna - utan att skrämma fisken med motorbuller och årplask. Genom att moderera hastigheten hos fiskemotorn kan du också hålla båten inom lagom kasthåll från stranden, tills du med spinn eller haspel fiskat av varenda millimeter produktivt vatten.

Vid fiske från båt, men också vid fiske från land, är det mycket viktigt att du närmar dig gäddan tyst och försiktigt på grunt vatten, för här är hon mer lättskrämd än på djupt.

Detta gäller även om gäddan har goda kamouflagemöjligheter inne på grundvattnet. Hon känner sig ändå aldrig lika trygg som när hon har det kamouflerande djupet att simma ner i.

7. Håll krokarna vassa!

Med slöa och rostiga krokar kan du bara kroka smågäddor. Stora gäddor är hårda i käften. Till dessa fordras nålvassa krokar. Ha alltid med en kontaktfil eller ett krokbryne i fiskeboxen. Använd kontaktfilen och fila från bågen mot krokspetsen på båda sidorna om hullingen och på utsidan.

När du filat färdigt skall alla krokspetsarna vara vassa som synålar. Räta sedan ut krokspetsarna några millimeter på betets stjärtkrok. Då fastnar gäddan ofta i själva hugget. Hos en nyköpt krok är dess skänklar parallella med skaftet eller något inåtriktade. På en sådan krok hugger sig sällan någon gädda fast.

Kom ihåg att vassa krokar betyder bättre fiskelycka!

8. Fiska av grundvattnet med ytgående wobbler!

En av de bästa ytgående gäddwobblerna är BOMBER 16A. Fördelarna med ytgående wobbler är flera. Utan att förflytta dig kan du kasta av ett mycket större grundområde än med ett djupgående bete och wobblern fastnar inte så ofta i gräs och tångruskor. Du kan också fiska av en grundflad eller en ytligt belägen grynna där djupet varierar mellan 3 dm och 2 m.

I mycket grunt vatten skall du spinna in din BOMBER långsamt utan häftiga ryck, vilka skrämmer mer än de lockar. Över djupare vattenavsnitt bör du spinna in wobblern snabbt och oregelbundet.

Korta, snärtiga ryck med spötoppen brukar här kunna aktivera gäddan, för på djupt vatten är gäddan inte alls lika lättskrämd som på grunt.

Om en gädda hugger lätt eller missar vid hugget, då skall du inte snabbt veva in wobblern och kasta igen, utan största chansen till nytt hugg har du om du helt slutar upp att veva. Rörelsen och motståndet hos vattnet brukar ge wobblern tillräckligt liv för att aktivera gäddan till nytt hugg. Den metoden går extra fint när det blåser och vattnet är upprört av vågor.

En stor, slug gädda brukar ibland stöta till en ytgående BOMBER med käften stängd. Oftast tror den fiskande att han haft ett hugg och missat gäddan på grund av för sent mothugg. Detta är ett stort misstag!

Den rätta tekniken i denna situation är att helt upphöra med invevningen och låta wobblern flyta upp mot vattenytan. Wobblern skall inte vevas in på några sekunder. Gör sedan några lätta dragningar med spötoppen. Gäddan brukar nästan alltid stå kvar under wobblern och bevaka den för att se vad som händer. Några lätta dragningar med spötoppen, så att wobblern rör sig i vattenytan, brukar oftast resultera i ett hårt, blixtsnabbt hugg.

9. Fiska djupt efter stor gädda!

Får du bara smågäddor på ett ställe då kan du nästan vara helt säker på att det inte finns några stora där. Smågäddor kan du hitta överallt i en sjö, speciellt på grunt vatten.

Stora gäddor är svårare att hitta och vill du ha stor gädda skall du fiska djupt. Du måste söka storgäddan i de djupare delarna av sjön och fiska vid de djupaste sidorna av en brant, grynna eller undervattensås.

Vägen till goda resultat är att använda djupgående beten såsom sjunkande SWIM WHIZZ, CISCO KID och shadjiggar och spinna in dem omedelbart ovanför botten eller mycket nära det djupast belägna vegetationsbältet. Det är just här som den stora gäddan håller till, tätt intill botten i de djupaste delarna av sjön. Hon har blivit stor genom att stanna kvar nere vid botten, dit gäddfiskarens beten sällan når.

10. Anteckna alltid platsen där du fått en stor gädda!

Den stora gäddan föredrar alldeles speciella viloplatser mellan jaktvandringarna. Vid en grynna kan man få en eller flera grova gäddor vid varje fisketur. Vid en annan grynna, som ser nästan exakt likadan ut, får man aldrig ett hugg. Det kan vara någon kall undervattensström, alltför låg syrgashalt eller avsaknad av kamouflagemöjligheter som skiljer den ena grynnan från den andra.

Ta alltid för vana att noggrant notera platsen där en stor gädda har huggit. Skriv upp vindriktning, belysningsförhållanden, vattentemperatur, fångstdjup, vattenstånd, barometer-stånd, bete, tidpunkt på dagen och fångstdag. Dessa anteckningar kan tillsammans med andra iakttagelser komma till god användning vid ett senare, liknande fisketillfälle.

En fångstgivande plats lönar sig att testa vid varje fisketur. När en stor gädda försvinner från en bra ståndplats ersätts hon nästan alltid av en ny i ungefär samma storleksklass.

11. Sök gäddan på skuggsidan vid starkt solljus!

Fiska alltid först på skuggsidan av en grynna eller undervattensklippa. Gäddan brukar ställa sig på skuggsidan tätt intill grynnan nere vid botten för att undvika solljuset. Gäddan tycker inte om alltför intensivt ljus.

Det starka solljuset gör henne olustig och hon blir dessutom bländad och kan bli temporärt blind. En gädda kan inte blunda eller dra samman pupillerna, utan gäddögat är som en fast bländare på en billig kamera utan variationsmöjligheter. Därför föredrar gäddan att jaga på grunt vatten vid dämpad belysning, och i djupare vatten jagar hon bäst vid fullt dagsljus.

Tidigt på morgonen och sent på kvällen jagar gäddan inne vid stränderna i grunda vikar och över strandbundna vegetationsbottnar men också nära ytan runt friliggande grynnor. Mitt på dagen går hon djupare. Då jagar hon längre ner i branterna vid de friliggande grynnorna, i smala sund och utanför skarpt utskjutande uddar.

Tag därför för vana att fiska grunt inne vid stränderna tidigt på morgonen och sent på kvällen. Mitt på dagen hittas gäddan runtom friliggande grundområden och speciellt om dessa ligger i något sund eller i närheten av öar och vassa uddar.

12. Räkna med hugg inne vid strandkanten!

Många gäddfiskare är så rädda för bottennapp att de bara kastar rakt ut från stranden och snabbt börjar spinna in betet i samma ögonblick det träffar vattenytan.

Detta ger sällan något resultat i vatten djupare än två meter. Betet kommer här att presenteras utanför gäddans synperiferi och även om gäddan hör betet vill hon ogärna släppa bottenkontakten och ge sig upp till ytan för att jaga "bytet". Det är betydligt bättre att fiska längs med stränderna tätt utefter botten och spinna in betet långsamt.

Vid fiske från land kommer nästan alla hugg inne vid strandkanten. I klara vatten är det därför bäst att öka inspinnings-hastigheten de sista metrarna, vilket brukar aktivera gäddan till hugg innan hon ser den fiskande eller båten.

I grumliga vatten bör inspinningshastigheten dämpas de sista metrarna. Gäddan hugger då ofta ända framme vid fötterna.

13. Fiska i lovart!

När vinden legat på hårt i samma riktning några dagar brukar gäddorna samlas utefter lovartstränderna. Dessa dagar bör du fiska från land och kasta alltid mot vindriktningen. Detta är oerhört viktigt!

Gäddan står med huvudet vänt mot vinden och strömmen, och hon förflyttar sig fram och tillbaka utmed lovartstranden när hon söker efter lämpligt byte.

Genom att spinna in med vindriktningen får du ditt bete att gå med vinden mot stranden och gäddan. Det innebär att du närmar dig gäddan med betet på samma sätt och från samma håll som den naturliga bytesfisken närmar sig gäddan.

Metoden är mer effektiv och fångstgivande än att stanna utanför lovartstranden i en båt och kasta med vindriktningen, så att betet närmar sig gäddan bakifrån.

14. Ge inte upp för lätt!

En förklaring till att många sportfiskare inte får någon gädda är att de ger upp alltför lätt. De fiskar någon timme och sedan säger de att gäddan inte är i hugget. Det är kanske sant, men när gäddan är i hugget, då sitter dessa fiskare hemma framför datorn eller TV:n.

Glöm inte att den som fiskar i 15 timmar har 15 gånger större chans att få gädda än den som fiskar i en enda timme.

Det är väl självklart att den som är ute ofta och fiskar lär sig känna sina fiskevatten. Han lär sig hur gäddan uppträder, ändrar födovanor och förflyttar sig från vecka till vecka under hela fiskesäsongen. Den som fiskar regelbundet får också den rutin som krävs för goda resultat, den rutin som fordras för att underhålla "fishfeelingen" - en känsla som delvis kan beskrivas i följande meningar: "Jag använder rätt bete! Där står gäddan! Nu hugger hon!"


Leif Engström, Bålsta



[ TILLBAKA ]    [ GÅ TILL BÖRJAN AV SIDAN ]
    [ HEM ]

[ BFT SPÖN ]    [ FISKETIPS ]    [ MARIESTADSPULKAN ]

[ MINN KOTA ]    [ OFF SHORE ]    [ SHAKESPEARE ]    [ SILVER THREAD ]


Trumman Sportfiske

trumman@lef.se

Copyright © 1999-2008 John Engström, Trumman Sportfiske. Alla rättigheter förbehållna.